DAGMAR

Historik: Fartyget byggdes 1883 vid Oskarshamns mekaniska verkstad under namnet Roslagen för Ångfartygs AB Roslagen i Stockholm. Det var rederiets tredje ångare med detta namn och liksom de föregående avsedd för linjen Stockholm - Norrtälje - Östhammar. 1883 års Roslagen var liksom den föregående mest avsedd för natturer. Den fick därför en synnerligen komfortabelt och elegant inredning, men det fick räcka med en fart av 10,5 knop. Första turen gjordes i mitten av april 1884. Våren 1887 kunde styrelsen för Ångfartygs AB Roslagen konstatera att ångaren gått med förlust. Man beslöt därför att sälja ångaren Roslagen till Eskilstuna Rederi AB. Det nystartade rederiet hade en ny snabblinje mellan Örebro - Stockholm, med ett samarbete mellan båt - tåg - båt. Först tog man ångåt från Stockholm till Eskilstuna sedan tåg mellan Eskilstuna och Skogstorp därefter från Hjälmarens östligaste, just kanaliserade del en ny ångbåts tur fram till Örebro, och till traden mellan Eskilstuna - Stockholm behövdes en ny ångare. Man beslöt att pröva om den utannonserade Roslagen skulle passa. Den var visserligen väl lång för den trånga hamnen men provresan den 1 maj 1887 gick bra. Köpet genomfördes och den 11 maj svängde Eskilstuna III stolt, vinkel och flaggprydd in till kajen i Eskilstuna. Befälhavare var Enoch Johansson. Trafikåret 1887 gick inte enligt planerna. Kombinationsresorna båt - tåg - båt var svåra att klara tidtabellmässigt och lockade inte så många resenärer som man väntat sig. På en extra bolagsstämma i november 1887 beslöts därför att Eskilstuna III skulle säljas. Grosshandlare Liberg åtog sig att överta Eskilstuna III. Fartyget omdöptes nu ännu en gång , nu till Dagmar och fick genomgå en ordentlig ombyggnad vid Munktells Mekaniska verkstad i Eskilstuna. Enligt de samtida tidningarna så "torde knappast mer bliva kvar än det bastanta skrovet". Hon insattes redan i maj 1888 på Stockholm - Visby och Stockholm Norrköping - Visby under kapten E Johanssons befäl. Händelseförlopp: Fartyget gick på ettt grund vid västra Röko och sjönk tre dagar senare. Eftersökt 1960-62 utan resultat. Bärgningar: Året efter förlisningen gjordes ett försök att bärga fartyget men då hon rämnat itu övergavs dessa planer. Besättningslista: Kapten: Enoch Johansson 1:e styrman: Anders A Johansson 2:e styrman: Gustav Adolf Eriksson Maskinist: John E Leonard Nilsson Långlotsen: Magnus Fredrik Pettersson Eldare: Gustav Anshelm Carlsson Eldare: Knut Erik Sandberg Matros: Adolf Fredrik Jacobsson Matros: Olaus Andersson Matros Anders Petter Svensson Övrigt: Enligt Torbjörn Rane skall hon ligga vid Granklubben. Status: eftersökt 1960-62 utan resultat