Hoppa till innehåll

Fartygs-/båtlämning

"JÄRNHOLM 1"

L2013:3985 · RAÄ Utö 148 · Haninge, Stockholm

Djup
Djup okänt
Längd
1 m
Bredd
Okänd
Närmaste land
Okänt

Position

Decimalgrader

58.983161, 18.362635

Grader och minuter

N 58° 58,990′ E 18° 21,758′

Mätmetod
Manuell inprickning
Lägesosäkerhet
±10 m
Utbredningsosäkerhet
±20 m

Värdena är Riksantikvarieämbetets egna. Vi lägger ingen egen skala ovanpå dem — ett tal i meter säger mer än ett antal stjärnor.

Mått och var de kommer ifrån

  • Längd1 mUtläst ur beskrivningstexten · 95 %
    Visa textstycket
    …allet. Det består av kölsvinet, hugget ur en stock med 0,5 - 1 m långt mastspår. Vid kölsvinet sitter bottenstockarna kvar i sitt…

Material hos Riksantikvarieämbetet

  • Ritning och karta · 1

    • KARTA, Utö 148· Kontakta Statens maritima museer.

Varför visas inte bilderna här?

Materialet är upphovsrättsskyddat och ägs av Sjöfartsverket, Statens maritima museer eller Försvarsmakten. Riksantikvarieämbetet tillgängliggör det i sitt e-arkiv, men vi får inte kopiera det hit. Följ länken nedan så ser du originalen hos källan.

Öppna materialet i Arkivsök

Riksantikvarieämbetets beskrivning

Läge: 20 m från land, Järnholmssund, landfästet för telekabeln, N Utö, Mysingen, NNO Utö

Övrigt: Bror Ehrensky har uppgett att hans fader berättat om en gammal segelled öster om Utö, insegling vid Storskär till Järnholmssund och Utö gruvor. Innan lotsstationen blev vid Järnholmen tjänstgjorde fiskare från Kroka som lotsar åt fartygen. Ehrensky själv har inget minne av farleden eller av lotsstationen vid Järnholmssund. Dessa hade upphört innan hans födelse 1881. Vesterberg, fiskare vid Ornö, född 1888, återger även han traditionen om den gamla segelleden, om vilken hans far och farfar berättat. Han har inget minne av årtalet men säger att det var rätt långt tillbaka i tiden. Fiskaren Adolf Nilsson från Ornö, f. 1898, berättar att lotsstationen på Järnholmsund upphörde på 1870-talet, och att segelleden då ändrades. (sagt 1968). Ett annat vrak (SMA 616:017) ligger i närheten av vraket. Status: Virkets tillstånd är gott. De synliga delarna av vraket är väl bibehållet, men större delen av vraket förmodas vara krossat. Vraket är till 80% begravd av stora stenar. Dess ena sida är synlig med mycket kraftiga spant som sticker upp. En del av samma sidas bordläggning är också synlig. Vraket ligger 90' tvärs mitt i sundet och uppgiftslämnarens uppfattning är att fartyget sänkts för att hindra passage genom sundet (status 1974). Vraket är ålderdomligt och sönderfallet. Det består av kölsvinet, hugget ur en stock med 0,5 - 1 m långt mastspår. Vid kölsvinet sitter bottenstockarna kvar i sitt ursprungliga läge. De är huggna ur krokvuxet virke och placerade med ca 30 cm:s mellanrum, varannan av furu och varannan av ek. Över bottenstockarna ligger stora stenar av en rödaktig bergart som mig veterligen inte förekommer i trakten, varför man kan antaga att de kommit dit som barlast. På platsen fanns även en del sammanhängande bordläggning. Ett stycke ut finns kölen, som är huggen ur en grov ekstock. Ytterligare ett stycke därifrån finns ena stäven. Den är också tillverkad av ek och ca 3 m lång. Skeppets uppbyggnad stämmer väl överrens med Kungsvraket, ett 1600-tals vrak (status 1980). Datering: Vrakets tillstånd och byggnadstekniska drag ger ett ålderdomligt intryck. Det förefaller även vara känt åtminstone redan under tidigt 1900-tal, varför man kan antaga att det är äldre än 100 år. Dykare har misstänkt att vraket skulle vara från 1600-talet.

Antikvarisk status

Bedömning
Möjlig fornlämning
Undersökningsstatus
Ej undersökt
Skadestatus
Ej skadad

Källor

  • Riksantikvarieämbetet

    Kulturmiljöregistret, lämning L2013:3985 (RAÄ Utö 148)

    Öppna i Fornsök

Uppgifterna ovan är hämtade ur offentliga register och tillhör sina respektive källor. Vi har byggt ett annat gränssnitt ovanpå informationen — vi framställer den inte som vår egen.