CONCORDIA "ÄLVSNABBENVRAKET"

Bärgningar: Det finns flera skäl att misstänka att bärgningar vidtagits på Concordia strax efter förlisningen. För detta talar det faktum att däcket i aktern är uppbrutet, att stora delar av riggen saknas samt att det finns skriftliga belägg för sådana aktiviteter. Bärgning: Mellan åren 1974 och 1980 utförde Sjöhistoriska museet en undervattensarkeologisk undersökning av Älvsnabbenvraket. Syftet var att utveckla undervattensarkeologiska undersökningsmetoder, samt få en uppfattning om fartygets typ och datering. I samband med undersökningen bärgades ett stort antal föremål, vilka numera finns i SSHM:s samlingar. 1992 upptäcktes att bråspelet hade flyttats från sin ursprungliga plats på vraket. Då man befarade att någon planerade att bärga det återdeponerades det på annan plats av SSHM. Händelseförlopp: Fartyget kantrade under seglats i stark storm. Skepparen, 7 man och 9 passagerare samt lotsen omkom. Fyndlista: Bärgade föremål från undersökningarna 1974 - 1980 som finns i SSHM:s samlingar: Balk, Acc nr 24.798 Blyinfattning, Acc nr 24.760 Blyinfattning, fragment, Acc nr 24.761 Blytyngd, Acc nr 24.782 Burk, Acc nr 24.738 Bägare, Acc nr 24.736 Fat, Acc nr 24.701 Fat, skärva, Acc nr 24.705 Fat, Acc nr 24.707, 24.717, 24.719-720, 24.722 Flaska, Acc nr 24.725-735, 24.739, 24.745 Flaska, hals, Acc nr 24.741 Flaska, del av, Acc nr 24.747 Flaska, botten, Acc nr 24.748, 24.751 Glas, Acc nr 24.737 Glas, skivor, Acc nr 24.742, 24.742-744, Glas, skärvor, Acc nr 24.749-750 Glasskiva, Acc nr 24.780, 24.740 Glasskiva, del av, Acc nr 24.746 Handtag, Acc nr 24.755 Hartsklump, Acc nr 24.775 Hasp, fragment, Acc nr 24.769 Kakel, skärva, Acc nr 24.711 Knapp, Acc nr 24.770-771, 24.792 Knä, Acc nr 24.796-767 Kopparfragment, Acc nr 24.759 Kruka, Acc nr 24.703-704, 24.706, 24.716, 24.718, 24.723 Kruka, skärvor, Acc nr 24.777 Krus, Acc nr 24.715 Kärl, fragment, Acc nr 24.762-763, 24.753-754 Kärl, Acc nr 24.756 Lock, Acc nr 24.714 Mynt, Acc nr 24.758 Pipa huvud och skaft, Acc nr 24.702 Pipa, del av skaft, Acc nr 24.708-710, 24.724 Pipa, skaft, Acc nr 24.779 Plugg, Acc nr 24.794 Racksläde, Acc nr 24.795 Rör, Acc nr 24.752 Sax, Acc nr 24.781 Sked, Acc nr 24.757 Skiffer platta, Acc nr 24.772-774, 24.790 Skodon, sula och ovanläder, Acc nr 24.764-765 Skodon, sulor, Acc nr 24.766 Skodon, sulor och sömförstärkningar, Acc nr 24.767 Skodon, fragment, Acc nr 24.768 Skål, Acc nr 24.712, 24.721 Skärva, Acc nr 24.778 Slipsten, Acc nr 24.307 Tågvirke, Acc nr 24.783-785, 24.787, 776 Tågvirke, fragment, Acc nr 24.786 Valnötter, skal, Acc nr 24.793 För komplett lista över bärgade föremål från undersökningarna se rapporterna: Cederlund "Vraket vid Älvsnabben. Fartygets byggnad" Stockholm 1981 Kaijser "Vraket vid Älvsnabben. Dokumentation last och utrustning" Stockholm 1981 Övrigt: Ön Älvsnabben nämns redan under 1200-talet under namnet Alaesnap i den seglingsbeskrivning som brukar kallas kung Valdemars segelled. Ön utgjorde troligen en av hållpunkterna eller angöringsplatserna utmed denna segelled. På Mysingen utanför Älvsnabben passerar en segelled mot Stockholm, som använts sedan lång tid. Den naturliga hamnbassäng som bildas av Älvsnabben och omkringliggande öar utgjorde under slutet av medeltiden liksom under ny tid en av skärgårdens mest anlitade ankringsplatser. Olaus Magnus beskriver hamnen i sin Historia om de nordiska folken. Under Gustav Vasas regering började hamnen även användas som bas för örlogsflottan. Även under 1600-talet brukades hamnen flitigt för flottans ändamål, bland annat i samband med embarkeringen av soldater för frigföringen på kontinenten under 30-åriga kriget. En botanisk analys av spannmålsprov från fartygets lastrum visar att spannmålet sannolikt härrör från Danmark eller avgränsande delar av norra Tyskland. Eventuellt kunde den också härröra från västra Sverige. De mynt som påträffats har huvudsakligen präglats inom nordvästtyska stater, vilket pekar mot att besättningen haft en nära anknytning till detta område. Lastrummets volym har uppskattats till 160 - 170 kubikmeter. Ur DYK.S. 10-99 Tyskt krevellbyggt handelsfartyg i ek lastat med säd. Det förliste 1754. Ligger på 12 meters djup. Mycket välbevarat och helt orört med undantag för skador i aktern och delar av riggen som bärgats. Älvsnabben är ca 20 meter lång och 6 meter bred. Stäven står i riktning S-SV. Dykdjup: 6-18 meter. Position: Muskö, 20 meter från Hundudden, 58.58,80, 18.10,30. Status: Fartyget är mycket välbevarat och skrovhelt. Fartygets ursprungliga längd över stäv beräknas till 21 m. Förstävens form är svängd, medan akterstäven är rak. Förstäven är försedd med ett skägg. Förstäven mäter i överkant 35 x 20 cm. Under skäggets ovansida har fem hål borrats, sannolikt som fäste för ett förstag. Akterstävens längd är uppmätt till 448 cm och dess dimensioner i överänden 38 x 21 cm. Den är i sin övre längd på insidan försedd med en följare. Spår efter rormaljor kan urskiljas, men rodret saknas. På babord låring står dock rorkulten lutad mot skeppssidan. Rorkulten är ca 200 cm lång och i dess inre ände finns ett dubbelskivigt block. Däcket är i aktern uppbrutet, sannolikt till pga bärgningsaktiviteter strax efter förlisningen. Här saknas även alla utan en av däcksbalkarna. I övrigt är däcket till stor del intakt. Plankstråken i däcket har ett förhållandevis oregelbundet förlopp. På däcket kan fortfarande iakttagas två luckkarmar, en mastfisk samt resterna av ett sammanrasat däckshus. I fören, på styrbordssidan, sitter en kranbalk på ursprunglig plats. Skrovet har två berghult med en bredd av 23 - 26 cm. Mellan dem löper en bordgång med en bredd av 31 cm. Skrovet under berghulten förefaller ha varit förhydd med tunna plankor. Brädgången och relingslisten har skadats utom i fören. Brädgångsplankorna utgör där tre stråk. Brädgångsstöttorna visar att brädgången varit ca 30 - 50 cm högre i aktern. Från brädgången ned till slaget finns 8 bordgångar. Bordläggningen i fören ovanför berghulten är förstärkt. 1 -3 stråk av garneringsplankor återstår på brädgångens insida. Spanten är möjliga att observera i höjd med brädgången, där innergarneringen saknas. Spanten är placerade med ett inbördes avstånd mellan 5 - 30 cm. I bogar och låringar ligger de nära nog kant i kant. Spår av fem röstjärn finns midskepps på var skeppssida. Även andra järnutfällningar, förmodligen efter bultar, finns i skrovet. Lastrummet är fyllt av last bestående av spannmål, som förefaller ha legat löst i rummet. Under en durk till ett förrådsutrymme i aktern finns däremot spannmål i tunnor. Flera skulpterade och svarvade trädetaljer finns på vraket (status 1980). Däckets brädbeklädning har brutits ned ytterligare (status 2002). Historik: Tyskt kravellbyggt handelsfartyg i ek.