L1992:9760

Sjöhistoriska museet utförde i augusti 2015 en arkeologisk utredning etapp 1 i form av en sonarkartering. Syftet var att lokalisera enskilda objekt/indikationer som kunde utgöra fornlämningar. I oktober 2015 genomfördes etapp 2, i form av dykbesiktningar. Syftet med etapp 2 var att fastställa om utvalda sonarindikationer utgjorde fornlämningar. Utredningarna genomfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län med anledning av Sjöfartsverkets planerade muddringar i farlederna in till Luleå samt dumpning av muddermassor i ytterområden. ID 16: Fartygslämning Fartygslämningen är en äldre klinkbyggd träbåt, som är cirka 5,5 meter lång med akterspegel och en rak förstäv. Båten är tjärad och har järnnitade bord, men exakt hur nitarna ser ut är svårt att avgöra, då de har rostat och är övertjärade. På akterspegeln finns det järnkrustor, som troligen kan utgöra rester av ett fäste för ett roder. Den del av bordläggningen som ej är översedimenterad är utfallen och tunn, så vid dykbesiktningarna bedömdes det svårt att få bra dendrokronologiska prover. Fartygslämningen bedömdes utifrån byggnadssätt och nedbrytningsgrad att kunna vara från 1800-talet. Den raka förstäven har likheter med den så kallade "Nordlandsbåten", som dock inte har en akterspegel. Sjöhistoriska museet har ingen kännedom om denna båttyp, som har en rak "Nordlandsstäv" och en bred akterspegel. Akterspegel och utanpåliggande roder finns dokumenterat på småbåtar i Sverige från åtminstone 1600-talet (Olson 1997:32). Per Aspenberg skriver i Titta noga på den här båten! om båtarna i främst Tjusts skärgård för omkring 100 år sedan. Han har mätt upp och dokumenterat 67 båtar i Tjust och han menar att akterspegeln infördes i många trakter på 1700-talet (Aspenberg 2011:8-13). I Folkligt båtskick i övre Norrland dokumenterades de traditionella norrländska bruksbåtarna från tidigt 1900-tal. I boken finns en mindre fiskebåt lillbåten som har vissa likheter med ID 16, men inte riktigt så rak stäv som ID 16 (Ågren 2006:66ff). Så just en sådan fartygslämning som ID 16 finns det ingen etnologisk dokumentation på. Kunskaperna om hur äldre småbåtar byggdes är mycket begränsad och det finns mycket få arkeologiskt undersökta småbåtar. Vid undersökningar som Sjöhistoriska museet utförde 2012 i Valdemarsvik påträffades en storleksmässigt lik "segeleka" (Valdemarsvik 71), som är daterad till 1813/1814. Den har en akterspegel, som är 80 cm bred, snarlikt ID 16 som är 87 cm bred. Valdemarsviksbåten är i övrigt dimensionsmässigt lik ID 16. Det man kunde se i Valdemarsviksundersökningen var att båtarna i de etnologiska studierna från tidigt 1900-tal hade likheter med de båtar som i undersökningen daterades till tidigt 1800- tal (Fredholm 2014:13ff). Då vi inte har någon etnologisk dokumentation på båtar som ser ut som ID 16 bedöms den kunna vara från första hälften av 1800-talet och utgör fornlämning. Sweref 99 TM 7289428/831100.