Norrahamnsvraket

Fartygslämning, ca 20,6 X6,6 m. Kraftigt byggd med flat botten och två mastfötter. I Luleå norrahamn ligger ett skeppsvrak. Det ser ut som Columbus skepp Santa Maria och det har samma mått. Nu ska vraket undersökas. - Nackhåret reste sig när jag första gången såg skeppet, säger dykaren Erik Karlsson. Dykarklubben Polar i Luleå har fått Länsstyelsens tillstånd att under ett år framåt dokumentera det som har kommit att kallas "Norra hamnsvraket". Vraket påträffades under VM-seglingarna 1988. En mini-12:a hade gått till botten i Norra hamnen och skulle bärgas. En avancerad ekolodsutrustning användes och med hjälp av den påträffades mini12:an snabbt. Bärgningspersonalen fick ett ärende till OK-center och under båtresan över Stadsfjärden passade de på att spana av botten med ekolodet. Det var då det stora fartygsvraket upptäcktes. Allt talar för att fartyget är mycket gammalt. Erik Karlsson i dykarklubben leder en studiecirkel i marinarkeologi. Det är den studiesirkeln som nu ska ge sig i kast med gåtan i Norra hamnen. - Det finns tre bud om hur gammalt fartyget är, från 1500-talet, slutet av 1600-talet eller 1850, säger Erik Karlsson. Undervattensbilder visar ett 20 m långt skepp med hög akter och tre mastfästen. Skrovet är likt regalskeppet Wasa högt byggt. Likheterna med Columbus skepp Santa Maria är stora när det gäller såväl måtten som formen, säger Erik Karlsson. Han har under dykningarna tagit mått och gjort en skiss över fartyget. Det ligger på 5,5 m djup och dess högsta del sticker upp tre m ur bottendyn. Vraket har nog påseglats vid många tillfällen. Den högra aktern är skadad. Det är ett ovanligt stadigt byggt skepp, mycket tätt mellan spanten. Det går ej att få in fingrarna mellan spanten och de är som telefonstolpar. Bordläggningen är 3 tum tjock men det anses däremot som ganska normalt. Man behöver ej vara dykare för att se fartyget med egna ögon. Om man sågar upp en isvak och använder belysning kan man stå på isen och se fartyget. När isen ligger rörs ingen dy upp upp från botten. Då är sikten som klarast.