"Halmstad"

Fartygslämning, ca 30m lång och 8 m bred (N-S). Lämningen ovan bottennivån utgörs framför allt av en rygg med barlaststen och flera järnkanoner från fartygets bestyckning. Delar av skrovkonstruktionen kan skönjas längs med ryggen med barlast. Ca 10 järnkanoner, omkring 3 m långa, är synliga och ligger i linje på babords/styrbordssidan (status 1984). Med stor sannolikhet är detta lämningen efter den svenska örlogsfregatten Halmstad. Fartyget sänktes i samband med den danska flottans angrepp på Marstrand i juli 1719. Vid denna händelse förlorades stora delar av den svenska flottans så kallade Göteborgseskader i Marstrands hamnområde. Övriga fartygslämningar som har sammankopplats med händelsen 1719 är L1960:6472, L1960:7228, L1060:7214, L1960:6928, L1960:6646. Bärgat av dykare 1884: 9 st kanoner. Förkomna. Bärgat av dykare för Marstrandsbygdens Fornminnesförening 1933: träkanistrar, krutbehållare ett par block kanonkulor kartescher kedjekulor m.m. Bärgning: 1884 lät hamnstyrelsen spränga vraket, då det låg i vägen för fiskarna. I samband med bottenrensningen 1882-1884 bärgades 6 st kanoner, varav den ena bar årtalet 1681. Dykare uppgav att man sett 12 kanoner på botten samt 3 fartygsbottnar. Dessa var förmodligen Stettin, Halmstad och Fredericus. 1931 verkställde Marstrandsbygdens fornminnesförening dykningar i hamnens norra inlopp och avsökte stora områden i syfte att påträffa de skepp som sänktes i hamnen 1719. Vid sökandet vägledde man sig av personer som varit med vid sprängningarna 1884. Inget av vraken från 1719 påträffades dock. Marstrandsbygdens fornminnesförening fortsatte emellertid sökandet med handlodning och intervjuer med fiskare angående nätfastnor. 1933 kunde vraket lokaliseras, och fornminnesföreningen verkställde bärgningar av vrakdelar och utrustning. Revidering efter skadebesiktning 2025-10-08: Fartygslämning, belägen på cirka 11 m djup strax norr om den yttre nocken på en av gästhamnens flytbryggor. Den sammanhållna delen av fartygslämningen är cirka 30 m lång och 8 m bred och består av en rygg med ballaststen, under vilken den nedbrutna skrovkonstruktionen på flera ställen är urskiljbar. Orienteringen är i det närmaste Ö-V. Även utanför den sammanhållna delen av fartygslämningen finns dock lösa konstruktionstimmer och andra objekt som kan hänföras till fartyget. På vrakplatsen finns ett stort antal kanoner, samtliga av järn. De flesta ligger löst på bottnen, men flera står även upprätt med mynningen nedsjunken i bottnen. I lämningens östra del finns en hel del tegel från fartygets kabyss, vilket talar för att denna del utgör förskeppet. Ungefär mitt i lämningen ligger ett stockankare vars trästock är helt nedbruten. Vid besiktningen noterades att flera bryggförankringar löper tätt över fartygslämningen. Betongankarena till dessa ligger något eller några tiotals meter utanför den sammanhängande fartygskonstruktionen men inom vad som kan betraktas som lämningens fornlämningsområde. Vidare noterades åtskilliga andra linor inom området för fornlämningen, liksom en hel del modernt skräp. En del av dessa övriga linor har uppenbart tjänat som guidelinor i samband vid sportdykning då de är fastgjorda i kanonrör eller i själva fartygskonstruktionen. Centralt inom lämningen observerades också vad som uppfattades som en plundringsgrop, uppskattningsvis omkring 1×0,5 m i storlek. Det är oklart när denna grop tillkommit.